Eva Stenius
Varför gick det så bra att utveckla JAK?

Tidsandan- under 40 år
Det var mycket samhällskritik bland ungdomar i slutet av 60-talet. Demokrati och medinflytande diskuterades. Särskilt på universitetsorter, som i Lund, där Per Almgren och jag var aktiva. Det kändes bra att ha ett positivt konkret förslag, inte bara kritisera och riva ner.

Miljömedvetenheten växte på 70-talet. Tanken att ekonomins tillväxtkrav och ränteprincipen på pengar exploaterar naturresurserna, gjorde många intresserade av JAK.

På 80-talet kom vi i kontakt med organisationer och författare, som arbetade med alternativa valutor och penningreformfrågor internationellt. Margrit Kennedys presentation av ränteproblematiken i sin bok och på seminarier här i Sverige, underlättade för mig att börja föreläsa och hålla kurser i större skala.

Bankkrisen och de höga räntorna i början på 90-talet gjorde att massmedia uppmärksammade JAK som ett positivt alternativ. Under 1992-93 gjordes många reportage om nöjda JAK-låntagare. Enligt nya lagar i samband med Sveriges inträde i EU, fick en förening inte ta emot inlåning i stor skala utan att ha oktroj och bankkunnig ledning i styrelsen. Kravet på JAK, att ombildas till medlemsbank eller splittras i mindre enheter, gjorde att mest tid och kraft ägnades åt internt arbete och interna diskussioner under några år i mitten och slutet på 90-talet. Då var det också en grupp medlemmar, som inte ville vara med längre, när majoriteten valde att JAK skulle bli en kooperativ bank.

Under 2000-talet har mycket handlat om lokal utveckling och social ekonomi i Sverige. För mig kännetecknas de senaste åren av globaliserings- och solidaritetsfrågor. Engagerade människor och organisationer runt om i världen vill veta mera om JAKs idé och praktiska erfarenhet.

JAK Idén - så som jag tolkade den de första åren
· att genom en rättvis ekonomi skapa en bättre värld,
· selfreliance - vi kan själva börja, det är praktiskt möjligt,
· ändra de ekonomiska spelreglerna, en icke-våldsmetod att beröva makteliten deras inflytande över vanligt folk,
· räntefrihet- en bra kombination av nytta för den enskilde och till gagn för helheten. En solidarisk finansieringsform, som man själv tjänar på.

JAKs ideologiska program, som fastställts av årsmötet 2003
· Finns på särskilt blad

Människorna - som gjort, och gör JAK till vad det är
Pionjärerna;
· Eldsjälar, som var beredda att satsa tid och pengar.
· Samarbete mellan erfarna entreprenörer och unga idealister.
· Egenskaper i gruppen ansvariga.
· Uthållighet, envishet, trots långsam tillväxt i föreningen i början.
· Uppfinnaranda och matematiskt kunnande för skapandet av en fungerande spar-låne-modell.
· Kunskapstörst; deltagande i kurser och möten med danska JAK och översättning av en hel del artiklar från danska JAKbladet.
· Generositet, bekostande av kontorslokaler med egna medel.
· Organisationsförmåga; arrangerande av studiecirklar och informationsmöten runt om i Sverige, samt utgivning av en liten JAK-tidskrift.

Lokalombud, Informatörer och styrelseledamöter
Satsar tid och kraft att utan ersättning bl. a.
· Utbilda sig i hur JAK och räntefri ekonomi fungerar.
· Informera andra, räkna ut lån, svara på frågor.
· Medverkar i JAKs utveckling genom att delta i seminarier och årsmöten.
· Arrangerar möten och håller egna kurser och utställningar.
· Skriver om JAK Medlemsbank.
· Värvar nya medlemmar.

Bankpersonalen
Mycket kompetenta och serviceinriktade gentemot medlemmar och ideellt engagerade, som behöver råd och hjälp.
· På kontor i Stockholm på deltid 1970-1985 (ej så proffsiga men snälla).
· På kontor i Skövde, först hos Remarks revisionsfirma 1985-1992.
· Nu i JAK-huset i Skövde, 30 tjänstemän och kvinnor, telefonbank och samordning av medlemsverksamheten.
· Sedan 2003, Orsakontoret i Dalarna, nu 2 personer.

Organisationen
Från början bildades tre JAK
· Ideell förening för informationsverksamhet.
· Fördelningsnämnd för utveckling och hantering av reglerna kring räntefritt sparande och lånande.
· Fond för penningförvaltning.

Under många år var det de tre ordförandena och en kassör, Åke Mobrandt i JAK riksförening, Per Almgren och Henry Åsling i Fördelningsnämnden, och Gunnar Videgård i JAK fonden, som gjorde allt arbete och hade allt ansvar för att det blev någon verksamhet. Till och från hjälpte andra föreningsmedlemmar till, t.ex. med telefonservice och vid häftning, paketering och distribution av medlemstidningen JAKinfo. Det var väldigt roligt, Märta Mobrandt bjöd alltid på bullar.

Av skattetekniska skäl bildades 1981 en ny ekonomisk förening, Toroiden, som togs i drift 1986. Där skedde det dagliga bankarbetet med konto- och låneadministration d.v.s. förvaltade fördelningssystemet. Samma personer som ovan var styrelseledamöter den första tiden.

Dessa organisationsformer, som ansågs lämpliga när de bildades, bidrog tyvärr till svåra konflikter.

Numera är hela JAK ombildat till en ekonomisk förening som fick banktillstånd, oktroj, 1997. Verksamheten i sparlånesystemet har fortsatt som förut men nu heter vi JAK Medlemsbank och har insättningsgaranti på sparpengarna. Vi trodde att med denna trygghet skulle medlemsantalet öka snabbt, men det har gått långsamt de senaste åren.

Vad som verkligen påverkat medlemstillströmmningen och insättningar är ett högt ränteläge i övriga samhället och att JAK omnämnts positivt i media. Då fördubblades medlemsantalet 4 år i sträck.

När sedan många medlemmar med sina sparpengar lämnade föreningen kunde vi klara krisen p.g.a. en trogen, kunnig och stabil kärna av medlemmar. Dessa har utbildats på JAK-kurser och många arbetar ideellt i landets 29 lokalavdelningar.
Informationsspridning, medlemsvärvning, samarbete med organisationer med samma värderingar som JAK, görs nu huvudsakligen i lokalavdelningarna av aktiva ideella ombud med stöd av personalen.

På Bankens huvudkontor i Skövde är nu 30 personer anställda. På det första lokala bankkontoret i Orsa, 2 personer. Det mest betydelsefulla är att JAK har två bärande delar i sin praktiska verksamhet. Den ideella och kulturella föreningsdelen (som kan växa till en folkrörelse) och den räntefria bankverksamheten. För JAKs framtida utveckling är det viktigt att vi inte tappar engagemanget för våra värderingar och vår nyfikenhet på nya idéer inom ekonomin som kan främja dessa värderingar.